Folk frågar mig ofta, "är det farligt att jag knäcker mina fingrar?" Detta ämne är kontroversiellt även bland medicinsk personal men forskningen ger oss några insikter.
Varför fingrar kan knäckas
Belägen där fingrarna möter handen, kallas knogarna ibland metakarpofalangeala leder (MCP).
Det klickande, knäckande eller knäppande som uppstår när du knäcker knogarna är förknippat med små gasbubblor.
För att skapa en knäckande känsla tvingas ett finger framåt eller bakåt (jag kallar detta hyperflexion eller hyperextension vid en metakarpofalangeal led) eller dras direkt bort från handen. Alla dessa rörelser kan orsaka en förändring av trycket i leden. Tryckförändringen gör att små gasbubblor bildas i knogledens vätska.
Det är inte klart om det knäckande ljudet uppstår när bubblor bildas eller när bubblorna spricker
Det tar vanligtvis 15 eller 20 minuter för gasbubblorna att försvinna och för ledens ben att återgå till sina normala lägen. Det är därför du inte kan knäcka samma finger två gånger i rad.
Det kanske verkar logiskt att vanligt fingerknäckande orsakar artrit eller andra degenerativa förändringar i handen. Men vad säger forskningen?
Motstridande forskning om fingerknäckande och artrit
Forskningsstudier som jämför fingerknäckande med icke-knäckare har haft blandade resultat. Ett par studier har rapporterat ett samband mellan fingerknäckande och artrit. Andra fann inget signifikant samband.
Så, är det okej att fortsätta att knäcka? Tja, jag skulle inte rekommendera det. Även studier som inte fann något samband mellan fingerknäckande och artrit rapporterade andra tecken på ledförändringar.
Möjliga förändringar i din hand
Forskning tyder på att människor som ofta knäcker sina fingrar kan ha:
Mer svullnad i händerna
Svagare grepp
Ett något större rörelseomfång i händerna – även om detta verkar vara bra, kan hypermobilitet utsätta en led för risk för artros och andra skador
Tecken på broskförändringar i knoglederna som indikerar möjlig ärrbildning och en högre risk att utveckla artros
Liksom forskningen kring fingerknäckande och artrit, är forskningen kring dessa potentiella effekter ibland också i konflikt. Till exempel, samma studie som rapporterade fingerknäckande kunde ge broskförändringar fann inte att de hade svagare greppstyrka.
Studier som undersöker fingerknäckande tenderar att vara små och sträcker sig från 35 till 300 personer. De flesta jämför också fingerknäckare och icke-knäckare vid en enda tidpunkt. Större, långsiktiga studier som mäter förändringar i händer över tid är nödvändiga för att dra tydligare slutsatser.
Har du ont i händerna? Läs mer om naprapati och hur det kan hjälpa dig.
Material på denna sida är endast informativt och syftar till att främja förståelse för hälsoämnen såsom naprapati, kiropraktik, träning och näring. Sidan ersätter inte professionell medicinsk rådgivning, Sök alltid råd från din naprapat, läkare eller annan kvalificerad hälsovårdspersonal med eventuella frågor du har angående ett medicinsk tillstånd eller behandling. Följ alltid deras råd och ignorera aldrig professionell medicinsk rådgivning eller fördröj att söka den på grund av något du har läst på den här sidan.